Kolesterol är kontroversiellt. Trots att kunskaperna har ökat mycket på senare år, både vad gäller orsaker och behandling, har inte enigheten bland forskarna varit total. Att förhöjda kolesterolvärden ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och att kolesterolsänkande behandling kan minska risken är numera väl etablerat. De övergripande kopplingarna mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar är mer komplexa och mycket forskning pågår på det området.
Frågan om hur lågt LDL-värde man bör eftersträva är inte heller helt löst. Det finns forskare som till och med anser att högt kolesterol och mättat fett inte alls leder till hjärt-kärlsjukdomar. ”Kolesterolkritikerna” är dock väldigt få och forskningen fortsätter att ge spännande resultat, inte minst när det gäller sambanden mellan arv och livsstil.
Forskningen tar fart under förra sekelskiftet
Redan på 1800-talet kände man till kolesterol som en beståndsdel i gallstenar. Men forskningen kring kolesterol och kärlsjukdomar startade först i början av 1900-talet då ryska forskare visade att man kunde framkalla åderförfettning på djur genom att ge dem kolesterolrik mat som äggula och mjölk. 1910 visade nobelpristagaren Adolf Windaus att åderförkalkade blodkärl innehöll kolesterol. 1938 påvisade den norske läkaren Carl Mueller för första gången ärftlig kolesterolemi.
Efter andra världskriget drogs en rad stora studier igång. Den största var Framinghamstudien 1948. Den innefattade 5 209 personer, både män och kvinnor, mellan 30 och 60 år. Den pågår fortfarande, i dag med barnbarnen till de ursprungliga deltagarna. Framinghamstudien har resulterat i över tusen olika vetenskapliga arbeten. Den största betydelsen har studien haft för att fastställa livsstilsfaktorer som riskfaktorer vid hjärt-kärlsjukdomar. Förhöjt kolesterolvärde är en sådan riskfaktor.
Bland de svenska studierna finns ”1913 års män i Göteborg”. Den påbörjades 1963 och följde män som var födda 1913 under 30 år. En annan studie, också på män, fick namnet SevenbCountries study. Den visade att den lägsta kolesterolhalten fanns hos fiskare i Japan, den högsta hos bönder i Finland. Den visade också att när japanerna flyttade till exempelvis USA, försämrades deras värden snabbt.
De flesta studier har gjorts på enbart män, både i Sverige och internationellt. Dessutom brukar den övre åldersgränsen gå vid 60 eller 65 år, vilket innebär att man har ganska få forskningsresultat om äldre. Ett undantag är 4S-studien (Scandinavian Simvastatin Survival Study) från 1994. I den undersöktes 4 444 personer som hade kärlkramp eller som hade haft hjärtinfarkt. Den omfattade båda könen och alla åldrar.
Av många senare studier har den svenska Amoris-studien visat att det är bättre att mäta apolipoproteinerna än kolesterolnivåerna. Den största internationella studien på senare år är Interheart-studien från 2004. Den undersökte över 30 000 personer i 52 länder.
Alla senare studier pekar åt samma håll. De visar dels att kost och livsstil är viktigt för balansen av kolesterolvärdena, dels att man kan sänka kolesterolen med hjälp av mediciner. Framför allt statinbehandling har under senare år framstått som det klara förstahandsalternativet vid medicinering.
Sökandet efter gener
Forskningen om kolesterol följer i dag en rad olika spår. Den kanske viktigaste forskningen är fortfarande att försöka förstå styrningsmekanismerna, vad som sker och varför. Frågan angående genernas betydelse för kolesterolhalten är också långt ifrån färdigforskad. I dag känner man till flera sjukdomar som leder till ärftlig hyperkolesterolemi och tidig hjärt-kärlsjukdom, men det finns ännu många sjukdomsgener som man inte har kunnat kartlägga.
Resultaten från studier i olika familjer med FH kan sedan användas för att ställa en mer individuell diagnos. Men de kan också öka förståelsen för hur kolesterolomsättningen regleras hos andra personer. Kunskaperna ökar ständigt om hur mildare genetiska varianter tillsammans med livsstil, som kost och motion, påverkar utvecklingen av dyslipidemi och tidig hjärt-kärlsjukdom.
Andra behandlingar
Behandling med statiner är ett etablerat sätt att sänka kolesterolvärdet. Men forskning pågår för att hitta nya sätt att sänka LDL. Möjligheterna att höja det goda HDL-kolesterolet studeras också intensivt i både djurförsök och i kliniska studier.
En annan fråga som sysselsätter forskarna är om man kan få alltför lågt kolesterolvärde. Däggdjuren har omkring 1 mmol/l, alltså långt mycket lägre än människorna. Vad säger att vi inte ska sträva efter ännu lägre värden än de som är dagens målvärden? Kanske kommer alla över 40 att äta statiner i framtiden, i förebyggande syfte. Redan i dag säljs statiner receptfritt i Storbritannien.
En intressant utmaning för forskarna är att studera undantagen. Det vill säga de som är fullständigt friska trots att de har rubbade blodfetter, äter onyttigt och inte rör sig alls. Vad har de som är annorlunda? Kopplingen mellan kolesterol och hjärnan sysselsätter många forskare. Till exempel har det visat sig att höga kolesterolhalter kan leda till Alzheimers sjukdom.
Genteknik är ett annat område som kan kopplas till kolesterolvärdet. 2006 fick Andrew Fire och Craig Mellow Nobelpriset för sin forskning på ribonukleinsyra, RNA, och nu pågår intensiva studier för att framställa läkemedel med så kallat RNAi, som är en metod att ”stänga av” aktiviteten i en specifik gen. I framtiden kanske gentekniken kan ge oss ett vaccin mot högt kolesterol.
Sverige ligger ganska långt framme när det gäller grundforskningen om kolesterol. Däremot oroar sig forskarna över de ökande svårigheterna att utföra klinisk forskning. Sjukhusens bristande resurser försvårar sådan forskning. Särskilt viktigt är att säkerställa att resultaten från grundforskningen snabbt kan omsättas till framsteg i diagnostik och terapi för patienter.
Forskningsprojekt Hjärt-Lungfonden stödjer inom åderförfettningsprocessen 2010 (pdf)
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Kolesterol som gavs ut december 2007.
