Diabetes är en kärlsjukdom. Det förhöjda blodsockret vid diabetes påverkar kärlen i kroppen och på lång sikt kan sjukdomen leda till att såväl små som stora blodkärl tar skada. Det största långsiktiga problemet är allvarlig ateroskleros, åderförfettning, med påverkan på blodförsörjande organ.
Man brukar skilja på skador i små och stora blodkärl. Skador i de allra minsta blodkärlen, kapillärerna, är typiskt vid diabetes och förekommer både vid typ 1 och typ 2. Skadorna är relaterade till höga blodsockervärden och hur länge man har haft sjukdomen. Förändringar i de små blodkärlen kan drabba blodförsörjningen till ögonens näthinna, njurarna och olika delar av nervsystemet. Följden kan bli nedsatt syn, nedsatt njurfunktion samt försämrad blodcirkulation och känsel i fötterna.
Skador i de stora blodkärlen kan drabba både typ 1- och typ 2-diabetiker. Skadorna kan leda till kärlkramp i benen, så kallad fönstertittarsjuka, kärlkramp i hjärtat, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke.
Hjärt-kärlsjukdom
Risken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjd vid diabetes. I första hand är det de stora blodkärlen som drabbas av åderförfettning, men även hjärtmuskelns minsta blodkärl kan förändras så att syresättningen minskar. En konsekvens är att förträngningar uppstår i artärerna, vilket gör att blodflödet minskar. Om det sker i hjärtats kranskärl kan det leda till kärlkramp och inträffar förträngningar i benens artärer leder det till så kallad fönstertittarsjuka eller till sår som inte läker.
Små blodproppar bildas lättare vid åderförfettning och de kan helt stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt eller stroke. Cirka 70 procent av alla dödsfall hos diabetiker förklaras av hjärt-kärlkomplikationer.
Risken för hjärtinfarkt är ökad vid diabetes. Resultat från stora befolkningsstudier visar att risken för hjärtinfarkt är 2 till 4 gånger så stor hos diabetiker jämfört med personer som inte har diabetes. Drygt 20 procent av dem som vårdas för hjärtinfarkt har diagnostiserad diabetes, oftast rör det sig om typ 2-diabetes. Av alla patienter med hjärtinfarkt beräknas 75 procent ha en glukosstörning varav många är tidigare oupptäckta. 80 procent av alla om opereras för kranskärlssjukdom har diabetes eller förstadium till diabetes.
En diabetiker löper större risk att avlida i hjärtinfarkt än en icke-diabetiker. De efterföljande komplikationerna som rytmrubbningar, hjärtsvikt och nya infarkter är dessutom större.
Man har sett att den moderna hjärtinfarktbehandlingen, som består av exempelvis proppupplösande medicinering (trombolys), kranskärlsröntgen och ballongvidgning, blodförtunnande och hjärtskyddande medicin är särskilt gynnsam för diabetiker.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Diabetes – en kärlsjukdom som gavs ut 2007.
