Hundratusentals människor i Sverige har typ 2-diabetes, många utan att veta om det. I dag vet man att den här formen av diabetes är starkt förknippad med sjukdomar i hjärta och kärl.
– En hjärtinfarkt kan mycket väl vara första tecknet, säger professor emeritus Lars Rydén.
Allt fler männskor runt om i världen utvecklar diabetes. Bara i Sverige beräknas 350 000 personer ha sjukdomen och majoriteten av dem har den ärftliga formen diabetes typ-2. I dag tror forskarna att lika många personer har oupptäckt diabetes eller en dold glukosstörning. Läkare och forskare står därmed inför enorma utmaningar.
– Diabetesläget är en stor tickande bomb. Typ 2-diabetes och sjukdomar i hjärta och kärl är intimt förknippade med varandra. Under många år har vi jobbat för och lyckats få ned dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar, men nu är den här bomben på väg. Nu kommer en ny riskfaktor som dessutom är förvärvad, säger Lars Rydén, professor emeritus vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Den främsta anledningen till att sjukdomen ökar så dramatiskt hänger samman med vår moderna och bekväma livsstil. Vi sitter mer, både på arbetet och på fritiden, och vi ägnar oss åt allt färre vardagliga fysiska aktiviteter. Därtill överkonsumerar vi mat, godsaker och söta drycker. Ekvationen mellan inkomster och utgifter går inte längre ihop för våra kroppar som fortfarande är programmerade enligt stenåldersmodellen rikligt med fysiskt arbete, lek, dans och rörelse, men med knapp tillgång på föda.
– I dag lyckas vi helt enkelt inte förbruka kalorierna vi stoppar i oss. När kroppsvikten ökar, ökar också slitaget av betacellerna i bukspottskörteln.Till slut förmår inte betacellerna sänka blodsockret och då har man diabetes.
– Men något som är mycket viktigt att veta är att typ 2-diabetes under många, många år föregås av ett tillstånd med nedsatt sockertolerans, så kallad IGT (Impaired Glucose Tolerance). Under den här perioden ökar risken för skador i kroppens stora kärl, så kallade makrovaskulära skador. I dag vet vi att sjuklighet i hjärta och kärl och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar ökar redan vid ganska små höjningar i blodsockernivåerna, säger Lars Rydén.
Skadorna uppstår ofta i hjärtats kranskärl, i stora kroppspulsådern samt i hjärnans, njurarnas och benens kärl. Vanligtvis upptäcks typ 2- diabetes eller förstadium till diabetes först när det uppstår komplikationer i dessa kärl – en hjärtinfarkt eller stroke kan med andra ord vara det första tecknet på sjukdomen.
Den stora utmaningen i dagsläget är att nå ut till personer som är i riskzonen innan allt för stor skada är skedd. För att desarmera denna tickande bomb måste arbetet fortgå på flera fronter, anser Lars Rydén.– Vi på läkar- och forskarsidan borde upptäcka dessa personer i ett tidigare skede och veta hur vi behandlar på bäst sätt, innan de drabbas av stroke eller hjärtinfarkt. Vi bör även förhindra att sådana svåra komplikationer uppstår – det är dessutom möjligt, säger han.
Lars Rydén berättar om flera studier – bland annat en finsk, en amerikansk respektive en kinesisk studie – där forskarna har kommit fram till en och samma sak, nämligen att ökad fysisk aktivitet och mindre mängd mat avsevärt minskar risken för typ 2-diabetes, eller åtminstone senarelägger sjukdomsdebuten.
– I dag finns det även läkemedel som kan minska utvecklingen av typ 2-diabetes, men det verkar som om motion och bättre mathållning är den allra bästa behandlingen.
Idén att screena hela befolkningen på glukosstörningar är inte praktiskt genomförbar, och till och med onödigt, anser Lars Rydén. Tillhör man inte en riskgrupp som behöver undersökas (se faktaruta) så är livsstilsförändringar den säkraste och mest vetenskapligt bevisade åtgärden för att undvika en sjukdom med allvarliga konsekvenser.
– Egentligen rör det sig inte om några svåra saker, men självklart kräver det stor kraft på både individoch samhällsnivå för att få det att fungera. På individnivå handlar det om att röra på sig mer, studier visar att tre timmar i veckan kan vara tillräckligt. Det duger gott med promenader i skogen eller att gå några varv runt kvarteret, bara man blir varm. Det handlar också om att gå ned i vikt om man är överviktig. Går man ned 5 till 10 procent av sin kroppsvikt så har man vunnit mycket – man behöver alltså inte bli mager eller ägna sig åt någon extrem bantning. Man kan i princip äta vad som helst, bara det är i små mängder. Man ska inte äta för mycket utan hålla sig till en portion.
Även samhället måste ta sitt ansvar.
– Människan är av naturen bekväm – även om det förstås finns individuella skillnader – och i vårt samhälle är det mesta tillrättalagt så att vi får ett så bekvämt liv som möjligt. Vi behöver inte röra på oss i onödan och detta i kombination med ett överflöd av mat bidrar starkt till välfärdssjukdomarna. Samhället gör det inte heller lätt för individen, när snabbmat och skräpmat ofta är ett billigt alternativ, medan grönsaker och frukt ter sig dyrt.
– För att i framtiden få bukt med problemet med typ 2-diabetes måste samhället underlätta för individen att röra på sig, lyfta fram de nyttiga alternativen och göra dem tillgängliga. Vi måste se till att det byggs fler trappor än rulltrappor och hissar, att det finns gång- och cykelbanor som stimulerar till rörelse. Har man ett stillasittande arbete är det kanske rimligt att arbetsgivaren uppmuntrar och hjälper de anställda att röra på sig, gärna på arbetstid. Denna investering betalar sig säkert i form av friskare och gladare medarbetare, föreslår Lars Rydén.
På forskningssidan arbetas det intensivt på den andra flanken, det vill säga att hitta effektiva läkemedel eller metoder som förhindrar komplikationerna som ofta kommer när diabetessjukdom är ett faktum.
– Just nu befinner vi oss i en tid då flera intressanta nationella och internationella studier pågår, när de är klara har jag stora förhoppningar om att resultaten ska kunna kan ge klarhet i många frågor, säger Lars Rydén.
De viktigaste frågorna handlar i dag om blodsockernivåer och hur man ska hantera dem för att minska eller förebygga skador i både stora och små kärl. I den så kallade Origin-studien, som Lars Rydén själv varit med om att starta, undersöks hur tidigt man ska gå in med insulin som blodsockersänkande läkemedel hos personer vid nyupptäckt diabetes. Man tittar också på hur strikt behandlingen bör vara och om åtgärderna i så fall kan förhindra hjärtinfarkt och stroke. Runt om i världen pågår även många rena läkemedelsprövningar på både nya och äldre läkemedelskoncept som på olika sätt sänker eller stabiliserar blodsockernivåerna hos personer med glukosstörningar eller utvecklad typ 2-diabetes.
Under årens lopp har forskningen kring diabetes inte bara gått framåt, synen på sjukdomen har också förändrats, från att vara ”sockersjuka” till en viktig hjärt-kärlangelängenhet. De nya kunskaperna kommer troligen att rita om kartan
för läkarkåren och bidra till att vi får en ny typ av läkare som ser till patientens helhetssituation snarare än att fokusera enbart på hjärtat eller diabetessjukdomen, eller åtminstone bidra till att de olika specialisterna arbetar närmare varandra, tror Lars Rydén.
– I framtiden går det inte att bara vara hjärtspecialist eller diabetesdoktor, utan kardiologerna och diabetologerna måste samarbeta mycket mer. Tidigare tittade diabetesläkarna inte särskilt på dödligheten eller risken för hjärtinfarkt, utan var
koncentrerade på blodsockersänkande medicinering. I dag vet vi alla att patienten måste ha kontroll på sitt blodtryck och sina blodfetter för att undvika framtida hjärt-kärlsjukdom. Vi kardiologer måste lära oss mer om diabetes – det är alltid vi som kommer att sköta om de här patienterna när de drabbas av akuta hjärthändelser.
Ser Lars Rydén då någon ljusning?
– Jo, såtillvida att politikerna börjar förstå att diabetes är ett snabbt tilltagande folkhälsoproblem och att man förstår vikten av att motverka sjukdomens uppkomst. Detta skapar möjligheter för samordnade, nationella förebyggande insatser.
Text: Elisabet Tapio Neuwirthfler
Artikeln är hämtad från Hjärt-Lungfondens tidning Forskning för hälsa nummer 2, 2008.
