Du kan ladda ner temaskriften Sömnapné som pdf.
Det finns två typer av sömnapné: central och obstruktiv. Obstruktiv sömnapné är betydligt vanligare än central, och det är denna form av andningsuppehåll som vi skriver om här. Denna typ av sömnapné karakteriseras av att bröstkorgsrörelserna fortsätter under hela andningsuppehållet. Kroppen försöker alltså dra in luft, men den kommer inte fram.
Obstruktiv sömnapné beror på att man av varierande anledningar är för trång i de övre luftvägarna. Under sömn, när muskulaturen i det här området slappnar av, blir luftvägarna därför oförmögna att släppa igenom tillräckligt med luft till lungorna.
Ett vanligt tecken på trånga övre luftvägar är snarkning, och det är ofta det som personen själv eller omgivningen märker först. Man behöver emellertid inte drabbas av andningsuppehåll bara för att man snarkar.
Inom medicinen skiljer man på sömnapné och sömnapnésyndrom. Påvisade andningsuppehåll kallas vanligen sömnapné, men det är individuellt hur mycket man påverkas av uppehållen. Som sjukdomstillstånd brukar det klassas när den störda sömnen också ger symptom på dagarna, oftast i form av trötthet, och då kallas det sömnapnésyndrom. Många vittnar om en glidande skala in i sjukdomen, från snarkning till uppenbara besvär att hålla sig vaken på dagarna.
Skillnader mellan kvinnor och män
Problem med sömnapné är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Minst 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna lider av sjukdomen sömnapnésyndrom. Att ha andningsuppehåll utan dagsymptom är betydligt vanligare än så. Det har 16 procent av alla män och 9 procent av alla kvinnor. Siffrorna kommer från stor amerikansk befolkningsstudie gjord under 1990-talet.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Sömnapné som gavs ut 2010.
