Nyfikenhet och nytta är två starka drivkrafter när forskaren Pernilla Glader gräver ner sig i hur immunsystemets celler fungerar i lungan. Med nya kunskaper hoppas hon kunna bidra till att lindra symptomen eller i bästa fall hindra sjukdomsförloppet hos KOL-patienter.
Tanken var att bli miljövetare, men efter något år på Lunds universitet fastnade Pernilla Glader för den medicinskt inriktade biologin, och sökte sig så småningom till ett doktorandsamarbete om lungsjukdomar mellan AstraZeneca och avdelningen för lungmedicin i Lund. Med sitt specialintresse för immunologi blev hon antagen och kom att inrikta sina doktorandstudier mot den inflammatoriska processen vid KOL.
– Det var på många sätt en guldsits för mig. Jag satt på AstraZeneca där det fanns stora resurser att tillgå. Samtidigt var forskningen fortfarande fri, för det var mitt eget projekt och inte Astras, säger Pernilla Glader som disputerade i början av 2006.
I doktorsavhandlingen studerade hon en speciell typ av T-lymfocyter. Det är en av många immunförsvarsceller som finns i lungan och är involverade i den inflammatoriska process som hos KOL-patienter har blivit kronisk och leder till vävnadsnedbrytning, problem med slembildning och liknande.
– Tidigare hade forskare sett att antalet lymfocyter av just den här typen var fler hos KOL-patienter. Det verkade också vara kopplat till hur sjuk man är – ju fler celler desto allvarligare sjukdom, förklarar Pernilla Glader.
Hon konstaterar dock att detta egentligen inte säger någonting om orsakssambandet: Är cellerna där för att reda upp situationen, eller är det cellerna som har ställt till med det hela?
– Och det som är extra gåtfullt är att den här patientgruppen har ett ökat antal virus- och bakterieinfektioner, trots att det finns så mycket celler från immunförsvaret på plats – alltså celler som är bra på att försvara oss mot just detta.
För att komma sanningen på spåren tog Pernilla Glader avstamp i något som KOL-patienter har gemensamt, nämligen att många har rökt eller fortfarande röker. I sina studier kom hon fram till att cigarrettrök faktiskt dämpar funktionen hos T-lymfocyterna. Detta skulle kunna förklara varför det kan finnas så många celler från immunförsvaret, men att det ändå inte fungerar som det ska.
Fler frågetecken återstod dock att lösa. Pernilla Glader ville forska vidare, och sökte sig till en ny grupp för att få nya infallsvinklar. Det var så hon hamnade i Göteborg.
Medicinsk mikrobiologi står det med nötta bokstäver på den gula tegelfasad där hon nu befinner sig. Här ingår hon i Lungimmunologiska gruppen vid Sahlgrenska akademin, knuten till Göteborgs universitet. I hennes tjänst ingår såväl undervisning som handledning av doktorander, men fokus ligger ändå på forskningen. Sedan april i år driver hon sitt första egna stora projekt, som ansluter till slutsatserna i hennes doktorsavhandling.
– Nu vill jag inrikta mig mer på den regulatoriska delen av immunförsvaret i lungan, säger Pernilla Glader. Med regulatorisk menas den del av immunförsvaret som håller immunsystemet i balans. Pernilla Glader förklarar att den typ av T-lymfocyter hon valt att inrikta sig på har studerats av många, men då framför allt för sina cytotoxiska egenskaper, det vill säga deras förmåga att döda celler som är infekterade av virus eller liknande.
– När man då såg att det fanns så många lymfocyter av den här typen i KOL-lungor blev slutsatsen att de nog dödar lite väl mycket, och att det kanske är den här avdödningsprocessen i sig som ger upphov till de skador vi ser i lungorna. Och så kan det vara, men jag tror inte det är hela sanningen, säger Pernilla Glader.
Grunden för denna teori är att hon funnit flera varianter av denna speciella T-lymfocyt, även sådana som inte dödar andra celler. Pernilla Gladers hypotes är att en av varianterna består av regulatoriska lymfocyter. Dessa har stor betydelse i den balansakt som gör att immunförsvaret effektivt skyddar oss mot skadliga ämnen, men samtidigt ser till att kroppen inte tar för stor skada av den inflammatoriska process som uppstår till följd av detta.
Nu ska hon testa sina hypoteser i ett storskaligt försök där hon jämför hur det ser ut hos KOLpatienter som har rökt, hos rökare som inte har utvecklat KOL, och hos ickerökare som är friska.
– Jag vill titta närmare på den del av immunförsvaret som kan hämma inflammationen. Är det en skillnad på de regulatoriska lymfocyterna hos de tre
grupperna? frågar sig Pernilla Glader och ser som långsiktigt mål att den nya kunskapen ska ligga till grund för effektivare läkemedel på området:
– Om det är så att KOL-patienterna har en försämrad funktion, så kanske vi kan hitta vad det beror på, och med läkemedel stärka funktionen så att den går tillbaka till normal nivå.
Än så länge är projektet dock i sin linda. En försöksgrupp på minst 30 personer ska rekryteras, prover ska tas med bronkoskopi och lungsköljning, celler ska sorteras ut och fås att reagera – och så vidtar det mödosamma analysarbetet.
Det är en lång process, men nu är finansieringen åtminstone säkrad för två år framöver.
– Utan Hjärt-Lungfondens bidrag hade jag inte kunnat genomföra det här projektet. Det är väldigt positivt att man väljer att stödja olika yrkeskompetenser.
Jag som biolog har mitt perspektiv, med passion för de små cellerna. Samtidigt kan jag inte genomföra proverna utan mina medicinska kollegor. Tillsammans kan vi åstadkomma bra gränsöverskridande forskning som till slut kommer patienten till del i form av förhoppningsvis nya förbättrade behandlingsmetoder, säger Pernilla Glader.
Text: Susanna Lidström
Foto: Pontus Johansson
Artikeln är hämtad från Hjärt-Lungfondens tidning Forskning för hälsa nummer 3, 2010.
