Forskningen kring kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) har tagit stora steg framåt, men mycket återstår att förklara.
Augusti är Hjärt-Lungfondens kampanjmånad för kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. De pengar som samlas in går till forskningsprojekt som fokuserar på denna stora folksjukdom.
– Satsningen på KOL-forskning är viktig ur många aspekter, säger Kjell Larsson, professor vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, specialist på lungsjukdomar och vice ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.
Varför drabbas vissa av KOL?
Först och främst handlar det om att ta reda på varför vissa drabbas av KOL och andra inte. Man vet att exponering för tobaksrök, viss yrkesexponering och användning av biobränsle ligger bakom utvecklingen av sjukdomen. Det är oklart varför viss typ av exponering leder till KOL medan annan exponering inte gör det.
– Det gäller att hitta mekanismerna bakom sjukdomen för att nå ökad förståelse, säger Kjell Larsson.
Samband mellan KOL och hjärt-kärlsjukdomar
KOL-forskningen är även av stor vikt för andra sjukdomstillstånd, inte minst hjärt-kärlsjukdomar.
Både KOL och den åderförfettningsprocess som ligger bakom huvuddelen av hjärt-kärlsjukdomarna beror på en inflammatorisk process, och en person som utvecklar den ena sjukdomen utvecklar ofta även den andra. Frågan är hur samspelet ser ut.
Behandling av KOL
Under senare år har forskningen kring rehabilitering tagit stora steg framåt och är nu vad Kjell Larsson betecknar som ett ”hett” område.
– Det lönar sig för alla att röra på sig och för KOL-sjuka är det extra viktigt med motion och fysisk aktivitet. Vi vet att personer med KOL även får nedsatt muskelfunktion. Fysisk inaktivitet är en orsak till detta, men inte den enda. Här behöver vi veta mer.
Lindring för patienter med KOL
Slutligen krävs ytterligare forskning för att hitta förbättrade behandlingar.
– Redan nu har man funnit att de vanligaste läkemedlen för KOL-patienter ger effekt på de inflammatoriska cellerna och därmed lindrar de försämringsperioder som är så vanliga för de KOL-sjuka. Mekanismerna för dessa positiva effekter är dock ofullständigt kända. Mycket återstår att forska kring, säger Kjell Larsson.
Hjärt-Lungfondens kampanj finansierar forskningsprojekt
De insamlade medlen från Hjärt-Lungfondens KOL-kampanj 2011 går till forskning som ska öka förståelsen för varför vissa drabbas av KOL medan andra inte gör det. Förra årets kampanj finansierar två stora forskningsprojekt där det ena studerar det medfödda immunförsvaret och det andra sjukdomsutvecklingen hos KOL-patienter.
| Fakta om KOL |
| • Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. I den industrialiserade delen av världen beror KOL i de flesta fall på rökning. |
| • Inflammationen förtränger lungans minsta luftrör, vilket kallas bronkiolit, och förstör de små lungblåsornas väggar, vilket kallas emfysem. Tillsammans orsakar de båda processerna sjukdomsbilden KOL. |
| • Sjukdomen utvecklas långsamt och resultatet är försämrad lungkapacitet. Det viktigaste sättet att stoppa försämringen är att sluta röka. |
| • KOL är ett globalt växande problem och beräknas vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2020. I Sverige beräknas minst en halv miljon personer ha KOL, vilket motsvarar cirka 8 procent av befolkningen över 50 år. De flesta är odiagnostiserade. |
| Detta anser Hjärt-Lungfonden om KOL |
| • Cirka 2 600 personer i Sverige dör varje år i KOL. Hjärt-Lungfondens mål är att halvera detta dödstal. |
| • Kvinnor drabbas hårdare av KOL. Varför vet man inte, här behövs mer forskning. |
| • KOL har en kraftig påverkan på hjärtat och andra organ i kroppen, även här behövs mer forskning. |
| • Sjukvården måste bli bättre på att fånga upp de KOL-sjuka eftersom tidig diagnos ger bättre prognos. |
Text: Karin Strand
Foto: Mårten Levin
Artikeln är hämtad från Hjärt-Lungfondens tidning Forskning för hälsa nummer 3, 2011.
