Hjärnan
Även hjärnan skadas av en överproduktion av stresshormonet kortisol. Vi blir okoncentrerade, glömmer och har svårt att förstå enkla sammanhang. Celler i hjärnstrukturen hippocampus, som har stor betydelse för vår inlärningsförmåga, kan skadas av långvarig stress och vi får svårt att lära in nytt och komma ihåg.
Immunförsvaret
När det gäller immunförsvaret förstärks det vid kortvarig stress. Vid långvarig stress kan immunförsvaret istället försämras vilket ger minskad motståndskraft mot olika sjukdomar.
Smärta
Kroppens ständiga stressberedskap kan vidare göra att musklerna blir spända och börjar värka. Det bildas mjölksyra som egentligen ska transporteras bort med blodet men denna funktion är hämmad av en statiskt spänd muskel. Risken för smärta och värk ökar speciellt vid monotona arbetsuppgifter. Långvarig stress anses vara en möjlig orsak till fibromyalgi, som innebär en muskelsmärta som pågått under flera månader och på flera ställen i kroppen i kombination med en ökad smärtkänslighet. Långvarig smärta kan också ge långvarig stress och i sin tur öka andra symptom på stress så som depression, oro, ängslan och dålig sömn.
Mage och tarm
Mage och tarm arbetar ofta dåligt under stress. När kroppen står i beredskapsläge ökar blodcirkulationen i musklerna och minskar samtidigt i tarm och mage. Långvarig stress kan ge oregelbunden tarmfunktion och ge både hård avföring eller diaréer. Det har tidigare funnits en allmän uppfattning att stress orsakar magsår. Forskning har dock visat att huvuddelen av alla magsår orsakas av en särskild magsårsbakterie.
Astma
Astma kan utlösas och förvärras av stress. Andhämtningen kan bli häftigare, vilket också kan orsaka yrsel på grund av minskad koldioxidhalt i blodet.
Hud
Huden kan reagera med acne och eksem som förvärras av negativ stress. Även psoriasis kan utlösas och förvärras av negativ stress.
Texten är hämtad ur Hjärt-Lungfondens temaskrift Stress som gavs ut i oktober 2008.
