Vi vet tillräckligt mycket om de skador som tobaken orsakar för att veta att rökning är bland det värsta vi medvetet kan utsätta våra kroppar för. Det gör tobak till en av de farligaste och samtidigt mest oreglerade produkter som säljs.
Varje år avlider fler personer till följd av rökning än som sammantaget dör av alkohol och narkotikamissbruk, självmord, trafikolyckor och våldsbrott. Antalet rökare i Sverige minskar, men ännu röker 16 procent av kvinnorna och 12 procent av männen, alltså drygt en miljon vuxna svenskar. Hur många som utöver dessa röker då och då och som ofta blandar med snus syns inte i den svenska tobaksstatistiken. En av de stora frågorna blir därmed hur man ska få dem att sluta röka.
Politiska beslut och skrämselpropaganda
Många politiska beslut, så som rökförbudet på restauranger 2005, har haft genomslag. I dag är rökfria arbetsmiljöer mer regel än undantag och antalet helt rökfria arbetsplatser blir allt fler. Målet att få fler rökfria är internationellt. 40 av världens länder har undertecknat Världshälsoorganisationen WHO:s ramavtal mot tobak. Bland de gemensamma målen finns krav på åldersrestriktioner, förbud mot annonsering och höjda priser på tobak. Flera studier har visat att prislappen har effekt och att höjt pris är den enskilt mest effektiva åtgärden mot rökning. I ramavtalet ingår även förbud mot annonsering och planer på att göra cigarrettpaketen mindre attraktiva. Många länder nöjer sig i dag inte med en varningstext utan kräver att paketen ska ha bilder som visar tobakens skadeverkningar. Det finns inget som hindrar att detta också införs i Sverige.
Skrämselpropaganda har effekt. En studie som följt isländska ungdomars rökvanor visar att en antirökkampanj fokuserad på de faktiska skador tobaksröken orsakar minskade antalet rökande ungdomar. När antirökpropagandan ändrades under 1980 och 90-talen och i stället visade rökstoppets positiva effekter ökade antalet rökande ungdomar igen. Studier visar dock att det inte räcker att skrämmas utan effekten blir bäst om man också kan visa en väg ut ur beroendet. För dem som inte kan sluta på egen hand kan läkemedel vara en hjälp, men det räcker sällan. Stöd genom motiverande samtal har visat sig ha stor betydelse för att minska risken för återfall. Genom att följa upp 600 personer som kontaktat Sluta-Röka-Linjen studeras vilken typ av samtal som ger bäst resultat. Två samtalsmetoder mäts utifrån vissa kriterier och mycket tyder på att med rätt typ av samtal kan antalet som är rökfria ännu efter ett år stiga med flera procent.
Läkemedel mot rökning
Det är svårt att säga exakt hur effektivt nikotinläkemedel är eftersom det kan köpas receptfritt och det saknas statistik över hur många som förblivit rökfria efter användning. Men de siffror som finns visar att många faller in i gamla rökvanor igen och måste göra både fyra och fem försök innan de lyckas med ett rökstopp, trots ökad sjukdomsrisk. Friskhetsstudier på hjärt-kärlpatienter visade att ungefär 60 procent hade återfall efter ett år. En studie av rökande hjärtinfarktspatienter visade vid uppföljningen efter ett år att bara hälften slutat röka. En femårsuppföljning på patienter som behandlats med ballongvidgning eller bypassoperation visade dessutom att den kostsamma behandlingen inte haft någon effekt hos de patienter som fortsatte röka.
På flera håll i världen, bland annat i Sverige, pågår utvecklingen av ett vaccin mot rökning. Vaccinet får kroppens immunsystem att tillverka skräddarsydda antikroppar som binder nikotinmolekylerna och därmed hindrar dem från att nå hjärnan. De molekyler som då bildas är så stora att de inte kan nå hjärnan. Därmed aktiveras inte hjärnans belöningssystem och det ger ingen stimulans att röka eller ta en snus. Den som röker väldigt mycket kan dock röka sig förbi vaccinets skydd. Antikropparna hinner inte stoppa nikotinet från att ta sig in i nervsystemet. Men hos många skulle vaccinet kunna fungera som skydd mot återfall, exempelvis för den som klarat att vara rökfri en tid men är rädd för återfall under semestern. Det finns också tankar på att vaccinet skulle tas i preventivt syfte för att förhindra personer från att börja röka. Om alla tester faller väl ut kan det svenska vaccinet finnas på marknaden 2011 eller 2012.
Vissa blir beroende, andra inte
Närmare 70 procent av alla svenska niondeklassare har rökt någon gång, men mindre än hälften av dem blir med tiden dagligrökare. Finns det rökare i omgivningen är det lockande att pröva på. Om föräldrarna röker är det dubbelt så troligt att också barnen börjar röka. Men vissa fastnar snabbare i ett rökberoende än andra. Ur flera olika infallsvinklar försöker forskare kartlägga varför vissa individer blir beroende, men inte andra. Det handlar om att förstå hur nikotinet påverkar receptorerna i hjärnan och hur det kan kopplas till ett nikotinberoende, om det påverkar oss olika i olika åldrar och hur det kan påverka olika sjukdomsförlopp. Mycket tyder på att kvinnor snabbare blir beroende än män. Ännu finns inget entydigt svar på varför, men när det gäller tonårsflickor kan det finnas en koppling till det kvinnliga könshormonet. Pågående forskning pekar på att foster som utsätts för nikotinrök – från mamman eller andra rökare i omgivningen – löper upp till fem gånger högre risk att som vuxna fastna i ett rökberoende. Personer som böjar röka under en stressperiod verkar också mer benägna att fastna, särskilt kvinnor. Forskare försöker också hitta genetiska kopplingar till nikotinberoende.
Arvsanlag kan påverka
Arvsanlagen kan också ge svar på kopplingen mellan rökning och sjukdom. Studier har pekat på arv som en förklaring till varför vissa rökare har lättare för att utveckla KOL än andra. Vi vet dock att ingen rökare är helt skyddad mot KOL. Alla kan få KOL, det är bara en fråga om hur många cigarretter som krävs. Men, för att bättre förstå vilka mekanismer som spelar roll är det viktigt att kunna kartlägga olika inflammatoriska förlopp och förstå likheter och skillnader mellan olika personer och situationer. Oftast uppstår KOL för att vävnaden reagerar på tobaksrök, men mellan 15 – 20 procent av orsakerna till KOL i västvärlden har andra orsaker, exempelvis irriterande ämnen i arbetsmiljön. I dag vet man att vissa ämnen i kroppen ger upphov till inflammatoriska celler som kan skada luftvägarnas struktur för alltid. Läkemedel som riktas just mot att hämma eller stoppa de ämnen som ger upphov till de inflammatoriska cellerna är under utveckling.
Personer med en medfödd brist på skyddsämnet alfa-1-antitrypsin utvecklar lättare kol. Eftersom dessa personer saknar normal skyddsfunktion är det för dem särskilt farligt att röka. Även om det bara är några få personer med KOL som har denna speciella brist, så är det en modell för hur sjukdomen kan utvecklas också hos andra. För att hitta nya behandlingsmetoder pågår exempelvis forskning för att upptäcka de förändringar i luftrören som gör att man lättare får KOL. Den ultimata behandlingsmetoden mot KOL vore att hitta en metod för att återskapa lungvävnad. Visserligen har det gjorts positiva studier på försöksdjur, men ännu är det långt kvar från laboratorieförsök till verklighet.
Samvariation av olika sjukdomar
Det finns också ett stort forskningsintresse kring samvariation av olika sjukdomar hos rökare. Rökare drabbas av KOL och av tandlossning. Men är det samma rökare som drabbas av KOL som också drabbas av tandlossning? Är det så kan det bero på en känslighet i vävnaden hos rökare. Är det inte så kan det vara en lokal känslighet som skiljer sig från individ till individ.
Många pusselbitar saknas
Att rökning är en av de stora riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom är väl känt, men ännu saknas många pusselbitar för att fullt förstå hur och exakt vad som påverkar den inflammatoriska processen i kärlen. Genom forskning söks även svar på hur tobaksröken påverkar utvecklingen av en annan stor riskfaktor, nämligen metabolt syndrom – alltså kombinationen av högt blodtryck, blodfettsrubbning, bukfetma och typ 2-diabetes. Det finns många obesvarade frågor kring hur tobaksröken leder till sjukdom i hjärta och kärl. Mer forskning kan ge en ökad kunskap.
Stöd forskningen!
