För att förbättra och förenkla för dig som besöker vår webbplats använder vi cookies. Du kan själv stänga av funktionen via din webbläsarens säkerhetsinställningar. Mer information om cookies Stäng

Rytm för rörelse - rehabilitering efter stroke

Med rehab i form av rytmterapi kan strokedrabbade träna rörelse, balans, minne, motorik och koncentration. Och dessutom ha roligt.

Solen flödar in genom fönstret och ur högtalaren strömmar Eagles världshit Hotel California. Fötter stampar i golvet. Armar sträcks. Händer klappar knän. Blickar riktas mot bildduken där blå och röda bokstäver och symboler uppmanar hjärnan att lyfta och sträcka armar och ben åt olika håll efter särskilda mönster och i takt till musiken.

– Jag spårade ur, skrattar Anita Sandberg när musiken tystnar och gruppen pustar ut.

– Vad gör det? frågar ledaren Ole Moe, och ställer ifrån sig gitarren.

– Ingenting! Och det är ju det som är det bästa, att vi är här för att ha roligt, säger Anita Sandberg, som för åtta år sedan drabbades av stroke.

Tillsammans med ett tiotal andra strokedrabbade går Anita Sandberg en gång i veckan på rehab i form av rytmterapi enligt RGRM-metoden på Sahlgrenska sjukhusets Stroke Forum i Göteborg.

Rehab i cirkelträning på lekfullt sätt

Förkortningen står för Ronnie Gardiners Rytm- och Musikmetod. Den fungerar som en cirkelträning för hjärnan där färger, symboler, ord, ljud, rörelser, musik och rytm blandas och får båda hjärnhalvorna att arbeta på ett lekfullt sätt samtidigt som balanssinne, minne, motorik, koncentrations- och rörelseförmåga stimuleras.

Tanken är att träningen ska väcka nervceller utanför det område i hjärnan som skadats av stroke till liv. Hjärnan kan i bästa fall etablera nya nätverk mellan dessa nyväckta nervceller som sedan delvis kan överta de förstörda funktionerna.

Meningsfullhet och glädje hjälper strokepatienter att återhämta sig

– Meningsfulla aktiviteter och gemenskap i en rik miljö har stor betydelse för hjärnans förmåga att återhämta sig efter till exempel stroke. Forskning visar att det största hotet mot återvunnen hälsa är understimulans, säger neurologen och överläkaren vid Stroke Forum, Elisabeth Nordquist-Brandt.

– Jag blir både trött och glad när jag varit på rytmterapin. Det är roligt att vara bra på något när det är så mycket annat som fungerar mindre väl efter stroken. Men första gången jag var med trodde jag att jag blev lurad. Det var svårt att hänga med, berättar Anita Sandberg när gruppen fikar efter en knapp timmes tuff träning.

– Skillnaden var märkbar efter att jag varit med här i ett halvår, jag tänker mycket lättare och det känns väldigt bra, berättar Sten Aronsson som drabbades av stroke för fem år sedan och tillägger att hans fru, som följer med på rytmterapin, upplever detsamma.

Viktigt med snabb start av rehabilitering

När man drabbas av en skada i hjärnan är det viktigt att så snabbt som möjligt komma igång med träning av olika slag. Rehab i form av RGRM-metoden tycks emellertid fungera även om träningen startar en tid efter det att skadan inträffat.

– Vi hade en körsångare som hade råkat ut för en bilolycka med svåra hjärnskador som följd. Hon började med rytmterapi tjugo år senare och kunde efter några månader läsa noter igen, berättar Ole Moe, som är musiker och som sett många deltagare bli både gladare och friskare under de tolv år han jobbat med RGRM-metoden.

Studier av rehabmetoden RGRM pågår

I dag finns det cirka 250 ledare utbildade enligt RGRM runt om i landet och metoden är välkänd. Det kan dock vara svårt på vissa håll att få tillgång till terapin då landstingen i vissa fall säger nej till behandlingsformer som inte är vetenskapligt utvärderade, vilket RGRM-metoden blir först 2012.

I den pågående studien, som utgår från Sahlgrenska sjukhuset och påbörjades 2009, jämförs en grupp strokedrabbade personer som får rehabilitering enligt RGRM-metoden med en grupp som får ridterapi och en grupp som inte får någon terapi alls.

– Det mest spännande med rytmterapin är att livet återvänder för många och de upplever glädje igen. Alltför många kommer inte vidare efter den rehabilitering de får direkt efter att de insjuknat. De förblir understimulerade och upplever tillvaron som trist och tråkig, konstaterar sjukgymnasten Magnus Liljeroos som är engagerad i studien och utbildningsansvarig för RGRM-metoden sedan 1999.

RGRM-metoden

En dag i början av 1980- talet insåg jazzmusikern och trummisen Ronnie Gardiner hur tacksam han var över att han kunde använda både sina ben och armar och spela trummor. Att spela trummor kräver ett stort samspel mellan hjärnans olika centra då man måste kunna läsa noter, följa en dirigent samt använda armar och ben oberoende av varandra.

Han började fundera på hur han skulle kunna använda sina kunskaper för att hjälpa människor med tal- och rörelsesvårigheter. Han utvecklade RGRM-metoden som är en lek med rytm, musik och rörelse i syfte att främja en harmoni av naturliga rörelsemönster i kropp och sinne.

Senast uppdaterad 2012-05-23