Hela 46 av 71 sjukhus har förbättrat sin hjärtsjukvård mellan 2008 och 2010. Mest har sjukhusen i Hässleholm och Sollefteå förbättrat sig. Men fortfarande varierar kvaliteten mellan landets sjukhus. Det framgår av det kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården som Hjärt-Lungfonden presenterar i Hjärtrapporten 2011.
– Den kraftiga förbättring som sjukhusen i Hässleholm och Sollefteå har gjort visar att det går att förbättra hjärtsjukvården. Men för att vården ska bli mer jämlik finns det några sjukhus som kan bli ännu bättre på att följa de nationella riktlinjerna, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Några viktiga punkter som Kvalitetsindex visar:
- 46 av 71 sjukhus har förbättrat sin hjärtsjukvård 2010 jämfört med 2008.
- 19 sjukhus har ett sämre resultat 2010 jämfört med 2008.
- Sex sjukhus har ett oförändrat resultat 2010 jämfört med 2008.
- Sjukhusen i Hässleholm och Sollefteå har förbättrat sig mest, med 5 poäng vardera.
- Bäst resultat 2010 hade Kullbergska sjukhuset i Katrineholm med 8 av 9 möjliga poäng.
– Den svenska hjärtsjukvården är i grunden bra. Men för att kunna ställa säkrare diagnoser och ge bättre behandling behövs det mer forskning, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.
Kvalitetsindex sammanställs årligen av de svenska hjärt-kärlregistren, Swedeheart, och mäter hur väl sjukhusen följer Socialstyrelsens riktlinjer. Kvalitetsindex baseras på nio viktiga åtgärder som rekommenderas i de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. Sjukhusen kan få mellan 0 och 9 poäng.
Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Sidorna 12-14 i Hjärtrapporten 2011 handlar om hjärtinfarktvårdens kvalitet.
Hjärtrapporten 2011 (pdf 3 Mb)
Kvalitetsindex 2011
Sammanfattning av Hjärtrapporten 2011
Hjärtrapporten är Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Hjärtrapporten innehåller statistik och aktuell information om hjärtsjukdom, förebyggande arbete, vård och forskning. Ambitionen är att ge en bred bild av hjärtfrågan i samhället.
- Över en miljon svenskar lider av en hjärt-kärlsjukdom. Det är också den vanligaste dödsorsaken med 40 procent av alla dödsfall i Sverige. Den enskilt vanligaste dödsorsaken är hjärtinfarkt.
- Antalet drabbade och döda i hjärtinfarkt fortsätter att sjunka. Under 2009 avled 9 631 personer i hjärtinfarkt jämfört med 10 508 under 2008. Antalet hjärtinfarkter har minskat från 649 per 100 000 invånare 1993 till 510 per 100 000 invånare 2008.
- Den ökade överlevnaden beror bland annat på forskning och radikalt förbättrade och förfinade metoder för att omhänderta hjärtinfarktspatienter i akutvården. Även minskad rökning och sjunkande nivåer av blodfetter i befolkningen spelar in. Det finns en risk att den positiva trenden när det gäller nedgången i hjärt-kärldödlighet bryts, bland annat eftersom antalet fall av diabetes fortsätter att stiga.
- Hjärtsjukvården i Sverige blir allt bättre. Sedan 2008 har 46 av 71 sjukhus förbättrat sin akuta hjärtsjukvård. Men fortfarande skiljer sig hjärtsjukvården åt mellan sjukhus i landet vilket är allvarligt.
- Mellan 30 och 40 procent av de som genomgått en hjärtinfarkt lider av depression. För hela befolkningen är motsvarande siffra 7 procent.
- Inget landsting uppfyller kraven vad gäller tiden för kärlöppnande reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt. Satsningar inom detta område är nödvändiga. Tiden till reperfusionsbehandling är avgörande eftersom den påverkar hur stor del av hjärtmuskeln som kan räddas från skador.
- Antalet överlevande vid plötsligt hjärtstopp har ökat från 400 till 500 mellan 2009 och 2010. Antalet livräddaringripanden före ambulansens ankomst har ökat från 64 till 68 procent.
- Trots att nyttan med fysisk träning efter hjärtinfarkt är stor minskar andelen hjärtpatienter som deltar i fysisk träning. Spridningen mellan sjukhusen är stor.
- Den medicinska forskningen har under det senaste året gjort många framsteg bland annat när det gäller förståelsen av genetiska faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det förbättrar möjligheterna till bättre individanpassade behandlingar och effektivare preventiva åtgärder för de som ärvt en uppsättning ofördelaktiga genvarianter.
Hjärt-Lungfonden anser att Sverige behöver en nationell strategi för att minska sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom. Genom samlade och väl genomtänkta åtgärder inom förebyggande arbete, vård och forskning skulle fler människor kunna leva längre med friska hjärtan.
För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se
