Morgondagens väderprognos varnar för varmare, blötare och mer extremt väder. Och klimatförändringarna påverkar vår hälsa. Hårdast drabbas dem som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Nu måste kommuner och landsting förbereda sig inför kommande värmeböljor.
Vi svenskar mår som bäst när dygnets medeltemperatur ligger på mellan 12 och 14 grader. Det är då dödstalen är allra lägst. Trots det drömmer få om en sådan medeltemperatur och så kommer det heller inte att se ut i framtiden. Enligt SMHIs beräkningar kommer vintertemperaturen att stiga med mellan tre och åtta grader till nästa sekelskifte. Somrarna förväntas bli en till fem grader varmare. Men det som lär påverka oss mest är de stora temperatursvängningarna med perioder av köldknäppar och extrema värmeböljor. Bertil Forsberg är docent och enhetschef för Yrkes- och miljömedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Han studerar klimatförändringens hälsoeffekter.
– Den mänskliga inverkan på klimatsystemet har åtminstone fördubblat risken för extrema värmeböljor, som den som drabbade Frankrike 2003. Och vi vet att fler dör i hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt när det blir varmt, säger han. Under ett par extremt varma sommarveckor 2003 dog 34 000 människor i Syd- och Mellaneuropa till följd av värmen.
– Med bättre kunskap kring hur de mest utsatta påverkas av värmen hade många av dessa dödsfall kunnat undvikas, säger Bertil Forsberg.
2006 hade Sydsverige sin varmaste julimånad sedan mätningarna började 1859. Lund hade en månadsmedeltemperatur på 22 grader. Hur det påverkade befolkningen har inte analyserats men i en studie har Bertil Forsberg tillsammans med doktoranden Joacim Rocklöv sett på temperaturens påverkan på dödligheten. Under en Stockholmsvecka med medeltemperatur runt 23 grader ökar dödsfallen med cirka 30 jämfört med en vecka då snittemperaturen är 17 grader.
– En ökad sommarmedeltemperatur på fyra grader beräknas leda till mer än 1 000 fl er värmerelaterade dödsfall per år, säger Bertil Forsberg.
Generellt är alla åldersgrupper utsatta vid värmeböljor, men antalet dödsfall är av flera orsaker större bland äldre. Med åldrandet förändras värmeregleringen och vätskebalansen i kroppen, vilket kan minska kroppens beredskap. Äldre personer har också oftare de sjukdomar som ger särskild känslighet för värme, främst hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och försämrad njurfunktion. Läkemedel som används av äldre, särskilt betablockerare och vätskedrivande mediciner, kan dessutom förändra värmereglering, cirkulation och vätskebalans.
När kroppstemperaturen stiger strävar kroppen efter att återställa värmebalansen genom ett ökat blodflöde ut i huden och genom svettning. Om salt och vätskeförlusterna inte kompenseras ordentligt ökar belastningen på hjärtat, samtidigt som blodet koncentreras och blir mer proppbenäget. Risken för blodpropp ökar mest hos personer med dåliga kärl och redan höga blodfetter. Överviktiga löper också större risk att avlida vid hög värme, eftersom fettvävnad kapslar in värmen och hjärtat därmed måste arbeta hårdare för att reglera kroppstemperaturen. Om luftfuktigheten dessutom är hög avdunstar inte svetten lika lätt från huden vilket gör avkylningen sämre och hjärtat får jobba ännu hårdare.
Men även när det är kallt ökar dödligheten.
– Mekanismerna är egentligen ganska lika. Det är personer med kärlsjukdomar som löper störst risk att drabbas eftersom blodet även då blir mera proppbenäget och blodtrycket stiger, säger Bertil Forsberg.
Med framförhållning och kunskap går det emellertid att anpassa sig till varmare perioder. Rent fysiskt kan kroppen vänjas vid värmen genom att man dricker mer och får mer effektiva svettkörtlar. Enkla åtgärder som att sova i ett svalare rum eller se till att framför allt utsatta personer dricker tillräckligt och har tillgång luftkonditionering minskar påfrestningarna på kroppen. Forskning visar också att personer födda i varma klimat klarar värmeböljor bättre.
– Vår forskningsambition är att identifiera riskgrupper och kritiska temperaturer. Det gäller att vara specifik och kunna säga att hos vårdtagare med de här sjukdomarna eller med de här medicinerna måste hemtjänsten öka insatserna när temperaturen når en viss nivå, säger Bertil Forsberg.
I Frankrike har myndigheterna lärt av erfarenheten. Det finns en beredskap med larmsystem och en handlingsplan som rullar igång om det blir en ny värmebölja. I Sverige finns ännu ingen specifik beredskapsplan, men Klimat- och sårbarhetsberedningen föreslår i ett slutbetänkande från 2007 att Socialstyrelsen ska ta fram ett kunskapsunderlag för kommuner och landstings beredskap för värmeböljor, vilket ska innefatta hur man identifierar och når utsatta grupper. Något sådant arbete har, enligt Socialstyrelsens representant i utredningen Åsa Ekman, ännu inte påbörjats även om diskussion pågår.
Ökande luftföroreningar kan även skapa lungproblem. I länder med stor svängningar i sommartemperaturen ökar bildandet av ozon och antalet partiklar i atmosfären. Luftföroreningarna skapar inflammation i lungorna, vilket startar en reaktion som gör att blodet blir mer proppbenäget. Enligt SMHIs beräkningar förväntas vi i Sverige dock få ökad molnighet och mer nederbörd vilket kan kompensera de ökade föroreningarna.
Klimat- och sårbarhetsberedningen anser också att Socialstyrelsen liksom Smittskyddsinstitutet bör följa utvecklingen av nya kända och okända infektionssjukdomar som kan etablera sig i Sverige till följd av det varmare klimatet.
– I ett förändrat klimat är det fler smittbärare som överlever. För 15 år sedan fanns inga fästingar norr om Dalälven. I dag finns det fästingar som sprider TBE, det vill säga fästingburen encefalit, och borrelia i princip i hela landet, säger Tom Hedlund vid Naturvårdsverket som var huvudsekreterare i Klimat- och
sårbarhetsutredningen.
Text: Susanna Lindgren
