Ett hjärta som inte laddar om som det ska mellan hjärtslagen kan leda till svimningar och, i värsta fall, till plötslig hjärtdöd. Men nu är forskarna en lösning på spåret – de kan i vissa fall förutsäga vem som är i riskzonen att drabbas. Svaret finns i våra gener och har lett forskarna så långt som till 1700-talets Dorotea i Lappland.
Annika Rydberg är barnkardiolog vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Hon fick i år, 2007, Hjärt-Lungfondens högre barnkardiologiska forskartjänst och därmed chansen att under tre år forska på halvtid. Den tiden ska hon främst ägna åt hjärtforskning som gör det lättare att diagnostisera patienter som riskerar att drabbas av plötslig hjärtdöd. De patienter som står i fokus för hennes forskning har något som kallas långt QT-syndrom, LQTS.
– Vi tror att långt QT-syndrom ligger bakom en högre andel av fallen med plötslig hjärtdöd hos barn och ungdomar än man tidigare trott, säger Annika Rydberg.
Hjärtan som inte hinner "ladda om"
Långt QT-syndrom kan för en lekman beskrivas som en fördröjning i hjärtats förmåga att bli ”elektriskt neutralt”. Ett hjärta behöver efter varje slag ladda om sig inför nästa. Hos patienter med långt QT-syndrom hinner hjärtat inte ladda om och är inte riktigt redo när nästa slag kommer. Det kan leda till att hjärtat i stället börjar rusa. Den som drabbas kan få hjärtflimmer, som leder till svimning eller, om det vill sig illa, till plötslig hjärtdöd.
Hur vanligt det är med LQTS råder delade meningar om. Förr talade man om en person på mellan 5 000 och 10 000, men det finns också uppgifter som säger en på 2 500 eller ännu vanligare. Att det är värdefullt att hitta dem med långt QT-syndrom råder det emellertid ingen tvekan om. Med medicinering och genom att undvika särskilda riskfaktorer kan plötslig hjärtdöd förebyggas i den här gruppen. Problemet är att det inte alltid är lätt att ställa diagnos.
EKG och genanalys för säker diagnos
– I de fall där LQTS syns på EKG, där patienten har en historik med svimningar och där det kanske till och med finns plötslig hjärtdöd i släkten kan man ställa diagnos och ge behandling, säger Annika Rydberg. Ett av problemen är att LQTS inte syns på EKG hos en tredjedel av dem som har det. Därför behövs också genanalyser som kan ge besked.
Genanalyser kan bekräfta att det verkligen rör sig om långt QT-syndrom. I huvudsak är det tre gener som ger upphov till syndromet om en mutation uppstår någonstans i dem. Beroende på vilken gen som har mutationen går det också säga vilka riskfaktorer som kan leda till svimning och vad patienten ska vara extra försiktig med. För en del kan det handla om fysisk ansträngning, för andra att undvika emotionell stress. Var i genen mutationen sitter kan också säga något om hur stor risken är att drabbas av exempelvis svimningar.
Sökande efter defekta gener ledde till spännande resultat
Det var i svårigheten att ställa diagnos på långt QT-syndrom och i sökandet efter defekta gener i familjer med långt QT-syndrom som Annika Rydbergs forskning på området tog fart.
– Det började med att vi skapade en mottagning för familjer med långt QT-syndrom här på sjukhuset, för att informera dem om risker, om medicinering och även om ärftlighet, berättar Annika Rydberg. Det ledde till att vi samlade på oss genanalyser från ett antal familjer, ofta i flera generationer, och med det materialet gick det inte att låta bli att forska!
– När vi sedan hittade samma mutation hos flera olika familjer, då blev vi alldeles upphetsade, fortsätter hon entusiastiskt. Vi förstod att vi hade att göra med en så kallad foundermutation.
En foundermutation är en slags ”grundmutation” som finns hos flera familjer, medan det vanliga annars är att de mutationer som ger upphov till långt QT-syndrom är unika för varje familj. Foundermutationen uppstår i geografiskt sett relativt isolerade populationer. I det här fallet handlar det om en foundermutation som är vanlig i Västerbotten och som har spårats tillbaka ända till 1700-talets Dorotea. Mutationen beskrevs hos en person redan år 2000 men har nu hittats i större svensk population och kartläggs av Annika Rydbergs forskningsgrupp.
Riskpatienter kan spåras
Att känna till en sådan här foundermutation innebär att det går både enklare och snabbare att ställa diagnos, genom att helt enkelt gentesta för foundermutationen i första hand. När man hittar den i en familj kan man erbjuda flera i släkten att testa sig och se om de bär på samma mutation. Poängen är att hitta anlagsbärare och på så sätt kunna förhindra plötslig hjärtdöd.
– För första gången letar vi riskpatienter för att förhindra plötslig hjärtdöd, konstaterar Annika Rydberg.
I förlängningen hoppas hon att forskningen ska ge svar på hur vanligt långt QT-syndrom egentligen är i Sverige, och hur farligt det är. I dag vet forskarna till exempel att en del med långt QT-syndrom riskerar plötslig hjärtdöd medan andra ”bara” svimmar.
– Det gör det inte alldeles lätt, säger Annika Rydberg. Å ena sidan är det otroligt tillfredsställande att hitta patienter som riskerar plötslig hjärtdöd och att kunna förebygga det, till exempel genom medicinering med betablockad. Å andra sidan kan man skapa oro och ångest hos människor, så det är inte helt okomplicerat.
Förhoppningen är att i framtiden inte bara kunna tala om vem som är anlagsbärare eller inte utan också att kunna ge svar på individnivå, att kunna säga till en patient som är anlagsbärare exakt vad det innebär och vilka risker personen löper eller inte löper. Det skulle kunna leda till skräddarsydda behandlingar.
Forskar för att rädda liv
Annika Rydberg är övertygad om att forskningen kring långt QT-syndrom kommer att ha betydelse för att rädda liv. Att hon nu får Hjärt-Lungfondens barnkardiologiska forskartjänst betyder oerhört mycket för den fortsatta forskningen.
– Tidigare har jag forskat i mån av tid och pengar och det har inte varit gott om vare sig det ena eller det andra. Den här tjänsten ger arbetsro och kontinuitet i forskningen. Jag och min forskargrupp får möjlighet att snabbare komma fram till resultat som kan hjälpa våra patienter.
Annika Rydberg arbetar i sin forskning kring långt QT-syndrom tillsammans med Eva-Lena Stattin, Steen Jensen, Ulla-Britt Diamant och Annika Winbo. En stor del av arbetet görs på Centrum för kardiovaskulär genetik vid Norrlands universitetssjukhus.
Annika Rydberg forskar även kring arytmier hos barn med enkammarhjärta, den psykosociala situationen för hjärtsjuka barn och deras familjer samt hur barn med komplicerade hjärtfel klarar sig i vardagen.
Text: Ulrica Klettner
Foto: Göran Billeson
