Forskare i Uppsala har kommit långt i utvecklingen av en ny behandling mot högt blodtryck. Metoden går ut på att bevara koncentrationen av kväveoxid i njurarna och därigenom hålla kroppens vätskevolym på lämpliga nivåer. Brist på kväveoxid i njurarna gör att kroppen samlar på sig mer vätska än nödvändigt, vilket ökar blodtrycket.
– Man kan säga att högt blodtryck är en störning i regleringen av kroppens vätskevolym och att njurarna är nyckeln i denna process, berättar Erik Persson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet, verksam på Bio-Medicinskt Centrum.
Tillsammans med sina kollegor arbetar han i ett internationellt forskningsprojekt som stöds av bland annat av Hjärt-Lungfonden. Målsättningen är att beskriva och på sikt påverka det som händer med ämnet kväveoxid i njurarna hos människor med högt blodtryck.
Forskarna arbetar med djurmodeller och har redan beskrivit hur ämnesomsättningen i njurarna kan påverka blodtrycket. Det bottnar troligen i en inflammation som av någon anledning uppkommer i njuren eller någon annanstans i kroppen. Inflammationen skapar så kallade fria radikaler – aktiva molekyler som påverkar omgivningen på ett negativt sätt. En effekt av de fria radikalernas verksamhet är att mängden kväveoxid i njurarna minskar. Resultatet blir dels en ökad mängd vätska i kroppen, dels sämre förmåga hos blodkärlen att utvidga sig.
– Det finns starka bevis för att blodtrycket blir högre ju mer vätska vi har i kroppen, och man vet också att blodkärlen hos människor med högt blodtryck har en sämre förmåga att vidga sig, berättar Erik Persson.
Effektiv behandling
Det är känt att patienter med högt blodtryck har en nedsatt förmåga att bilda kväveoxid i kroppen. Forskarna tror att högt blodtryck skulle kunna behandlas effektivt om man såg till att mängden kväveoxid i njurarna inte minskade. En sådan behandling skulle kunna göras antingen genom ämnen som hjälpte kroppen att bilda kväveoxid, eller genom ämnen som hämmade de fria radikalerna.
– Vi känner till minst en substans redan som skulle kunna användas för att förstärka njurarnas frisättning av kväveoxid, säger Erik Persson.
Substansen är L-arginin, ett förstadium till kväveoxid, och säljs i dag som kosttillskott på marknaden. En målsättning för forskarna är att testa ämnets effekt i en regelrätt klinisk studie. Flera sådana studier krävs för att på sikt kunna utveckla ett läkemedel som förstärker halten av kväveoxid i njuren.
– Vi räknar med att de resultat som vi får fram i våra djurmodeller kommer att kunna upprepas i kliniska försök på människor, konstaterar Erik Persson.
Den stora utmaningen för forskarna just nu är att få sin teori accepterad av den medicinska vetenskapen så att den kan läras ut till studenter.
– Principen för den här behandlingen är egentligen klar, men kunskapen är inte allmänt spridd. Det tar säkert flera år innan man kan få fram ett registrerat läkemedel som behandlar högt blodtryck på det sätt som vi föreslår, säger Erik Persson.
Text: Gabor Hont
Bildtext: Medlemmar i forskargruppen i Uppsala som arbetar med ett nytt sätt att bekämpa högt blodtryck. Från vänster: Gao Xiang, Erik Persson, Mattias Carlström, Johan Sällström. På bilden saknas Mauricio Sendeski.
