Tack vare alla gåvor kan Hjärt-Lungfonden löpande ge stöd till över 200 forskningsprojekt. I Forskningsrapporten 2011 beskriver vi ett urval av de upptäckter och handfasta resultat som gjordes under förra året. Det gör vi eftersom det är så viktigt att visa dig som gåvogivare att forskningen går framåt och att den kan handla om skillnaden mellan liv och död.
Hjärt-Lungfonden har satt upp flera viktiga medicinska forskningsmål, och bland dem har vi identifierat några som vi anser är i behov av extra satsningar. Ett av de högprioriterade områdena är hjärtinfarkt och vårt mål är att halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt. Mellan år 1998 och 2008 minskade antalet dödsfall i hjärtinfarkt med 27 procent, men trots denna rätt enastående minskning är hjärtinfarkt fortfarande den absolut vanligaste dödsorsaken i Sverige bland både kvinnor och män. Här finns mer att göra.
Forskningen ger resultat
Sverige ligger i topp vad gäller forskning kring och vården av patienter med
hjärt- och kärlproblem. Läkarna räddar fler liv och – kanske viktigast av allt –
många patienter återgår till ett normalt liv. En stor del av dagens forskning handlar om att hitta grundorsakerna till sjukdomarna och fokus ligger då på människans uppbyggnad, det vill säga våra gener, celler, proteiner och molekyler.
Forskarna utvecklar fler tester, ofta kallade biomarkörer, som används för att avslöja sjukdom eller hur en behandling fungerar. Man hittar nya gener som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom. Celler studeras, både i kärlväggar och fettvävnad, och man testar om våra egna stamceller kan reparera skador i hjärtat.
Tekniska apparater för snabbare och säkrare bedömningar eller medicinska insatser tas också fram. De stora greppen tas via befolkningsstudier. På så vis får vi veta hur hälsan påverkas över tid. Forskarna börjar få en allt klarare bild över hur allt samverkar, man vet också bättre vad som händer när något går över styr. Förutsättningarna att förebygga sjukdom och ge individuella behandlingar är större än någonsin.
Immunförsvaret intressant område
Den viktigaste orsaken till kärlkramp och hjärtinfarkt är åderförfettning i
kärlväggen. Sedan tidigare vet man att åderförfettningen är kopplad till en
kronisk inflammation i blodkärlen. Flera olika forskargrupper försöker nu identifiera de faktorer som påverkar inflammationen och i förlängningen åderförfettningen för att kunna förebyggasjukdomar i hjärta och kärl på ett tidigt stadium.
Ett högintressant område är att stärka människans eget immunförsvar.
I studier har man sett att immunförsvaret till en början skyddar mot åderförfett- ning i kärlväggen, men vid något tillfälle slår balansen över till en så kallad
autoimmunitet som innebär att sjukdomen inte läker utan i stället utvecklas.
Nya metoder mot stroke och hjärtsvikt
Många av de behandlingar som är riktade mot hjärtinfarkt är verksamma mot
stroke. Dödligheten i stroke har minskat med cirka 25 procent sedan mitten
av 1990-talet, men inte i samma nivå som dödligheten i hjärtinfarkt som har
halverats under samma tidsrymd.
Forskare försöker hitta de viktigaste riskfaktorerna för att förebygga stroke. Studier visar att förändringar bland riskfaktorerna – främst ett kontrollerat
blodtryck och rökstopp – tycks ha större betydelse för dödligheten jämfört
med den förbättrade medicinska vård som ges i dag.
Förmaksflimmer är kopplat till allvarliga komplikationer som stroke och hjärtsvikt. Forskare undersöker vilka mekanismer som kan ligga bakom rubbningarna i hjärtrytmen, och arbetar samtidigt med att utveckla EKG-baserade metoder som snabbare kan ge besked om patienten kan dra nytta av elkonvertering, vilket innebär att hjärtat ”startas om” med en elstöt.
Bättre förståelse för sjukdomar i luftvägarna
Förekomsten av astma tycks plana ut i Sverige, visar nya studier. Kroniskt ob -
struktiv lungsjukdom, KOL, är däremot en folksjukdom som ökar. KOL innebär att luftrören blir trånga och lungvävnaden förstörs – en del beskriver det som att andas genom ett sugrör. Den vanligaste bakomliggande orsaken är att lungorna har skadats av rökning och eftersom sjukdomen är kronisk kan den inte botas, besvären kan endast lindras.
Ett problem för patienter med KOL – även de med astma – är att en vanlig
förkylning kan försämra tillståndet och bli svårbehandlad. Forskare har funnit
ett protein som överproduceras hos båda patientgrupperna vilket gör dem sjukare, samtidigt som de skyddande proteinerna är för få. Förhoppningen är
att man kan hitta behandlingar som hämmar de sjukdomsframkallande ämnena.
Det finns skillnader mellan mäns och kvinnors hjärtsjukdom
Kvinnor drabbas i lika stor utsträckning som män av hjärt- och kärlsjukdom.
Skillnaden är att kvinnor oftare utvecklar sjukdom i hjärta och kärl senare i livet.
Forskare har upptäckt att det finns specifika skillnader mellan könen vad gäller utveckling av åderförfettning. Kvinnor har lägre halter av ett speciellt protein som finns i levern och som man tror bidrar till åderförfettning. Man undersöker nu om det är kvinnans könshormon östrogen som påverkar.
Kvinnor och män reagerar olika på sömnapné, andningsuppehåll under sömnen, som är förknippad med ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdom, troligtvis även diabetes. Patienter som remitteras för utredning är vanligtvis storsnarkare och ett klassiskt symptom är dagsömnighet. Här tycks kvinnor avvika från normen genom att dagsömnighet upplevs vid snarkning, men inte vid sömnapné. Risken att utveckla sjukdom är dock lika stor för båda könen.
Bättre behandling för barn
För första gången i Sverige görs nu systematiska uppföljningar på de barn som har fötts extremt tidigt, det vill säga 14–18 veckor före utsatt tid. Allt fler överlever, men samtidigt har barnen en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom senare i livet. Studier visar att barnens kärlträd och lungor sällan utvecklas normalt samt att de löper risk att drabbas av högt blodtryck, nedsättning av lungfunktionen, glukosintolerans och högre blodfetter. I synnerhet unga män i gruppen riskerar att drabbas av förhöjt blodtryck.
Forskare försöker utveckla nya metoder som kan värdera hur hjärtat fungerar hos barn med hjärtsvikt, medfödda hjärtfel men även efter kirurgi. Natriuretiska peptider, BNP och ANP, bildas i hjärtat när belastningen ökar och kan mätas i blodprover. Nu försöker man förstå hur peptiderna reagerar vid olika typer av hjärtfel och hur de reagerar om tillståndet försämras.
Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) är en ärftlig sjukdom som leder till för -
tjockning av hjärtmuskeln, och är den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp
hos barn och idrottsmän. För att hitta högriskpatienter har forskare funnit att EKG- och ultraljudsundersökning är en bra metod. För att förebygga hjärtrytmrubbningarna som uppstår vid plötsligt hjärtstopp har forskarna även funnit att medicinering med betablockad fungerar väl, även hos de personer som inte har några symptom. Detsamma gäller även förebyggande behandling med ICD, en inopererad defibrillator som avger en stöt på hjärtat om det skulle stanna.
Studier kring nytt tbc-vaccin
Inom tbc-forskningen arbetar man intensivt med att ta fram nya vaccin samt
andra immunstärkande metoder. Behovet av en ny, säker, långtids verkande
behandling är stor, inte minst för att stoppa spridningen av multiresistent
tuberkulos. Fokus ligger på människans eget immunförsvar i syfte att förstå hur det i vissa fall kan kontrollera kroniska infektioner. I ett forskningsprojekt har en ny metod utvecklats som gör det möjligt att analysera hur bakterierna påverkas av olika substanser.
Informationen är hämtad ur Forskningsrapporten 2011
