Kartläggning av gener som reglerar blodfetter i kroppen ska hjälpa läkarna att upptäcka personer med extra stor risk att insjukna eller dö i hjärtinfarkt eller stroke. Forskningen kan leda till skräddarsydd blodfettssänkande behandling i förebyggande syfte för individer med förhöjd riskprofil.
Forskaren Marju Orho-Melander, docent vid Lunds diabetescenter, leder en grupp som nyligen identifierat och beskrivit sex gener med hittills okända kopplingar till regleringen av blodfetter.
I ett projekt med stöd från Hjärt-Lungfonden fortsätter nu gruppen att analysera ytterligare 11 gener och genområden som på olika sätt inverkar på blodfetterna och därmed också på risken för hjärt-kärlsjukdom. De svenska forskarnas insatser har medfört att man i dag känner till totalt 30 ”blodfettsgener” i människans arvsmassa.
– Våra resultat kan på längre sikt göra det möjligt att genom ett enkelt gentest bedöma risknivån för hjärtinfarkt eller stroke hos enskilda patienter, berättar Marju Orho-Melander.
Forskarna fann att risken för hjärt-kärlhändelser ökar för varje ”riskgen” som en person har i sitt DNA. Riskökningen på grund av genuppsättningen är oberoende av de klassiska riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom: hög ålder, manligt kön, släkthistoria för hjärtinfarkt, högt blodtryck, fetma, diabetes och rökning. Inte heller avvikande nivåer av triglycerider, LDL och HDL – det ”onda” respektive ”goda” kolesterolet i blodkärlen. – spelar någon roll för den genetiskt medförda risken att insjukna.
Marju Orho-Melander och hennes kollegor har bland annat utarbetat en poängskala som visar riskökningen hos enskilda patienter beroende på hur många riskgener de har. Det visar sig att riskbedömningen för hjärt-kärlsjukdomar blir mycket precisare om man förutom de klassiska riskfaktorerna också tar hänsyn till patientens individuella uppsättning av ”blodfettgener”.
Att bedöma blodfetter med hjälp av genetisk analys är dessutom överlägsen i jämförelse med en bedömning genom blodprov. Blodfettsnivåerna i ett blodprov ger bara en ögonblicksbild av värdena, medan gentestet speglar ett livslångt risktillstånd hos individen.
Enligt Marju Orho-Melander kommer den snabbt växande genetiska informationen att möjliggöra tidiga förebyggande åtgärder och skräddarsydda behandlingar för personer som ärvt en uppsättning ofördelaktiga genvarianter och därmed en hög risk för dålig blodfettsprofil, hjärt-kärlsjukdom och död.
– Vi har stora möjligheter redan i dag att sänka blodfettsnivåerna hos dem vi identifierar som riskindivider, tillägger Marju Orho-Melander. Men vi tror också att ny information om generna som reglerar blodfetterna kan bidra till utvecklingen av nya och effektivare läkemedel för blodfettsänkning.
I den senaste rapporten om forskargruppens arbete beskriver hon och kollegorna hur produkter från de sex gener, som gruppen först upptäckt, kan utgöra intressanta angreppspunkter för den som vill utveckla nya blodfettsänkande läkemedel. Artikeln väckte internationell uppmärksamhet när den publicerades i mars 2008 i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.
Text: Gabor Hont
