"Min vision är att kunna bidra till att minska onödigt lidande! Jag önskar att ingen människa ska behöva drabbas av stroke och dess följdverkningar, vilket ofta medför handikapp som gör livet kämpigt för den drabbade och för de anhöriga."
Studier:
- PURE är ett unikt globalt epidemiologiskt projekt som studerar mönster
för hjärt-kärlsjukdom i Sverige och världen.
- INTERHEART är en stor internationell fallkontrollstudie som
kartlagt riskfaktorerna för hjärtinfarkt.
- IMPACT model är ett analysverktyg som mäter förändringar som kan
förklara varför dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskar.
- INTERSTROKE är en stor internationell studie som kartlägger
riskfaktorerna för stroke.
Forskningsresultat
Annika Rosengren arbetar med en rad stora internationella studier. PURE-studien, Prospective Urban Rural Epidemiologic study, studerar hur sociala mönster påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. I studien jämförs exempelvis familjers levnadsstandard, livsstil, matvanor och blodprov. Studien omfattar 155 000 personer av vilka 4 153 finns i Sverige. Själva datainsamlingen är klar, nu följer
analys och uppföljning och ett av målen är att utveckla ett ”health transition index” som kan mäta hur ändringar i sociala och kulturella mönster påverkar hjärt-kärlhälsan.
Interheart-studien omfattar cirka 15 000 patienter i ett femtiotal länder och i alla världsdelar. Resultatet av studien är att nio riskfaktorer förklarar mer än 90 procent av hjärtinfarkterna. De allvarligaste riskfaktorerna är rökning och höga blodfetter och som ett resultat av studien har man övergått från att mäta blodfetterna på traditionellt sätt till att räkna fram en kvot som visat sig vara en bättre riskmätare. Vidare har studien slagit fast att fysisk aktivitet, grönsaker och frukt minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt. Studien lyfter även fram psykosocial stress som en allvarlig riskfaktor. Sammanfattningsvis
kan konstateras att Interheart-studien har utgjort en milsten i vår förståelse för vilka riskfaktorer som orsakar hjärtinfarkt.
Tack vare Impact model har man kunnat fastslå att den minskade dödligheten i hjärtsjukdom i Sverige till 1/3 kan förklaras med medicinska åtgärder och till 2/3 med förändringar i riskfaktorerna, framför allt förbättrade kolesterolvärden och minskad rökning. Hittills har data från åren 1986 till 2002 analyserats, nästa steg blir att följa upp data från 2003 till 2010.
Interstroke-studien är nyligen sjösatt och syftar till att undersöka hur riskfaktorer och behandling påverkar risken att drabbas av stroke samt att kartlägga riskfaktorerna.
